Du kan ha de bästa kängorna, den lättaste ryggsäcken och en hytta bokad med den mest fantastiska utsikten i Alperna och ändå kan berget påminna dig på tio minuter om vem som bestämmer. Jag har blivit fångad i sommarhagel som kändes som kulor, sett åska rulla över en ås jag hade korsat en timme tidigare, och gått genom dimma så tjock att jag knappt kunde se mina egna händer. När du är på en hytta-till-hytta-vandring är vädret inte bara en del av landskapet, det är en del av spelet.
De flesta dagar är det din följeslagare. Solen lyser upp dalarna och en bris svalkar dig under klättringen. Men när det vänder bestämmer det hur långt du går, hur snabbt du rör dig och till och med var du sover. Det handlar inte om att skrämma bort dig. Det handlar om respekt. Respekt för bergen, för de tecken de ger dig och för dina egna gränser. Får du väderdelen rätt ger du dig själv den bästa chansen att nå nästa hytta med inget annat än fantastiska berättelser och kanske en solbränd näsa.
Kommentarer