Vägen till Everest Base Camp är en av de högsta vandringarna i världen och tar dig till höjder över 5000 meter. Kroppen behöver anpassa sig till dessa höjder och det enda sättet att göra det på är att stiga gradvis. Låt oss gå lite djupare in på vad höjdsjuka är och hur du kan undvika det.
Akut höjdsjuka (AMS) är en hälsotillstånd som uppstår när någon exponeras för låga nivåer av syre på högre höjder. AMS är en allvarlig tillstånd och som namnet antyder akut. Det måste tas itu med omedelbart, eftersom det kan vara potentiellt livshotande. De flesta människor kommer att uppleva några milda symptom på höjdsjuka. Det är viktigt att vara medveten om dessa symptom och agera innan symptomen blir mer allvarliga. Nedan går vi igenom de olika formerna av AMS och hur du kan minska risken för att drabbas av det.
Symptom på AMS
Det är viktigt att kunna identifiera höjdsjukdom. Du kan uppleva följande symptom på grund av höjdsförändringen: huvudvärk, aptitlöshet, andningssvårigheter, sömnlöshet, illamående och kräkningar. Intensiteten och svårighetsgraden av dessa symptom kan öka med höjden och en allmän känsla av trötthet kan ta bort all glädje. Detta kan vidare förvärras till en av dessa livshotande tillstånd.
Höghöjdspulmonell ödem (HAPE): HAPE är ett tillstånd där vätska samlas i lungorna, vilket gör det svårt att andas. Symptom kan inkludera andfåddhet, en ihållande hosta, bröstsmärta och ökad hjärtfrekvens. Det kan vara ett livshotande tillstånd och kräver omedelbar nedstigning till lägre höjder och i allvarliga fall medicinsk behandling.
Höghöjdscerebralt ödem (HACE): HACE är ett allvarligare tillstånd där vätska samlas i hjärnan. Symptom kan inkludera svår huvudvärk, förvirring, förlust av koordination och förändrad medvetandestatus. HACE är också en medicinsk nödsituation och kräver omedelbar nedstigning och medicinsk vård.
10 sätt att minimera risken för AMS
1. Gradvis stigning: Ett av de mest effektiva sätten att förebygga AMS är att stiga gradvis. När du reser till höga höjder, försök att ta flera dagar på dig att acklimatisera innan du går högre upp. Detta gör att din kropp kan anpassa sig till de reducerade syrenivåerna. Alla våra vandringar i Nepal tar hänsyn till tillräcklig acklimatisering.
2. Håll dig hydrerad: Uttorkning kan öka risken för AMS, så drick gott om vätska. Undvik överdriven alkohol- och koffeinkonsumtion, eftersom de kan bidra till uttorkning.
3. Kost: Ät en balanserad kost med tillräckligt med kolhydrater och undvik tunga, fettrika måltider. Kolhydrater kan hjälpa din kropp att använda syre mer effektivt på höga höjder.
4. Medicinering: Vissa personer kan överväga att ta medicin, som acetazolamid (Diamox), för att hjälpa till att förebygga AMS. Rådfråga en vårdpersonal innan du använder någon medicin och var medveten om eventuella biverkningar.
5. Vila: Se till att du får tillräckligt med sömn och vila under din stigning. Trötthet kan öka risken för AMS.
6. Undvik överansträngning: Ta det lugnt och undvik överansträngning. Lyssna på din kropp och om du upplever symptom på AMS, vila eller gå ner till en lägre höjd.
7. Gå ner om symptomen kvarstår: Om du upplever symptom på AMS, som huvudvärk, illamående, yrsel eller andningssvårigheter, är det viktigt att gå ner till en lägre höjd. Symptom bör inte ignoreras eller avfärdas.
8. Lär dig tecknen: Utbilda dig själv och dina resekamrater om tecken och symptom på AMS och var vaksam på att övervaka varandras tillstånd.
9. Planera för acklimatiseringsdagar: När du vandrar eller bestiger berg vid höga höjder, planera för vilodagar för att låta din kropp acklimatisera sig. Detta kan innebära att du stiger till högre höjder under dagen och går ner till lägre höjder för att sova.
10. Var medveten om höjden: Lägg märke till vilken höjd du befinner dig på och stigningshastigheten. Snabba stigningar ökar markant risken för AMS.
Det är viktigt att förstå att AMS kan påverka alla, oavsett ålder, konditionsnivå eller tidigare erfarenhet av höga höjder. Numera finns det flera verktyg för att övervaka din hälsa på hög höjd. En väl använd (analog) metod är Lake Louise poängkortet. Det kryssar av höjdens symptom samtidigt som det tar hänsyn till allvaret. Det är ett vanligt verktyg som används av guider. Numera tar de flesta vandrings- och bergsguider med sig en syremätare för blodets syremättnad, som också mäter hjärtfrekvensen. Detta är nyckelindikatorer på om en person anpassar sig bra till höjden eller inte.
Kommentarer